Innan man kommer till KA1 så får man göra ett litet test på det förband vilket man rycker in vid tillika blir placerad på efter utbildningen på KA1. Det brukar vara lite vattenfys, kondition och styrka. Klarar man detta enklare test får man åka till KA1 och där börjar hela karusellen att snurra.
Det första som man måste klara är dyknollan. Inte så svårt faktiskt men det finns de som har fått packa och åka hem för att de inte har klarat den. Det hela går ut på att man ska lägga mask, fenor och snorkel på den djupa kortsidan av bassängen. Sedan startar man från den grunda kortsidan och simmar under vattnet, tar på sig utrustningen, tömmer masken och snorkeln för att sedan bryta ytan.
Sedan när alla har klarat dyknollan så tog utbildningen vid av något som med god marginal kan likställas med "PADIs open water" certifikat på de två första veckorna, dock bara inomhus. Under tiden har man teorilektioner rörande dykning, vatten- och landfys. När denna fas är avklarad åker man till KA2 Karlskrona och gör en fri uppstigning från 18 m i deras dyktank (mycket kul och varmt, 37 grader!). Dessutom trycks alla ned till 50 m i tryckkammare för att kontrollera att man klarar trycket utan att några komplikationer uppstår.
Efter detta börjar man så smått med att få lära sig minarbeten i bassäng både seende och med mörklagd mask. När man tillslut kan alla momenten i bassäng så flyttar man ut i vattnet precis utanför KA1, Solöfjärd, för att där göra om alla moment som gjorts i bassängen. Det kan kännas lite roligare först men sedan upptäcker man att det är så mycket dy på botten att sikten oftast är noll och då menar jag noll. Man ser inte ens djupmätaren på 15-20 m även om man skulle ha uv-lampa med sig. Under en vecka, två gånger per år, brukar mindykarna även åka in till Stockholm stad för att dyka rent deras kajer. Kul så länge man inte hittar något lik vilket någon grupp nästan alltid gör.
Till slut så blir man klar och får lämna KA1 (om man inte ryckte in där vill säga) för att få en lugnare period på sitt hemregemente. Jag muckade från KA1 precis i början av juni och åkte då tillbaka till KA3 Fårösund och Gotland. För mig blev sommaren helt ok! Kanonvädret samt att vi skötte oss helt själva (egna båtar, bilar med trailers o s v) gjorde de sista månaderna i lumpen mycket trivsamma.
Jag kan tillslut bara önska alla lycka till som kan få denna möjlighet och uppmana att inte upp för det är den bästa utbildning du kan få inom det militära! Utbildningen är mycket fysiskt påfrestande och om möjligt ännu mer psykiskt jobbigt men väl värd all smärta och lidande, för du får verkligen ett minne för livet.
Copyright © Fredrik Österberg